Från pepparpupplor till flygande farkoster
Den finlandssvenska barn- och ungdomslitteraturen år 2022
År 2022 gavs ett tjugotal barn- och ungdomsböcker ut på de finlandssvenska förlagen. Bland dessa finns en hel del bilderböcker och kapitelböcker som riktar sig till barn från ungefär 3 år och uppåt, men få som har de allra yngsta läsarna som målgrupp. Det gavs endast ut en diktbok respektive en faktabok. Ändå är det ingen tvekan om att den finlandssvenska litteraturen fortsättningsvis bjuder på berättelser för alla smaker.
För ett par år sedan efterlystes representation i den finlandssvenska barn- och ungdomslitteraturen och kanske det är en reaktion på den debatten som gör att vi år 2022 ser barn och vuxna med olika bakgrund, etnicitet, religion, kroppar och utmaningar i den finlandssvenska barn- och ungdomsboken. Men mest av allt går år 2022 till historien som året då både Finlandia Junior- och Augustpriset togs hem av en finlandssvensk bok och berättelserna sjuder av liv, glädje och skaparkraft.
Från småkryp via fantasivänner till jordens och rymdens under
Den enda diktsamlingen som gavs ut på finlandssvenskt håll år 2022 är Nina Grans Dikter för små öron (Förlaget) med läckra illustrationer av Sanna Mander. Varje dikt tillägnas en filur som många känner till, men kanske inte talat om precis så här, som Klätterapan, Pussgurkan eller Pottsorken. Samtidigt bjuder dikterna – som poesi sig bör – på nya ordvändningar och vi får smaka på nybildningar som pepparpuppla, pipkalas och bebidolm. Sanna Manders bilder blåser ytterligare liv i varelserna och ger rytm till läsningen, och hennes porträtt av den tjusiga farmodern som badar den lilla skunken är en fullträff.
För årets enda finlandssvenska faktabok står Katja Bargum och Jenny Lucander, vars Myrornas rekordbok(Förlaget) nominerades till Finlandia Junior. I boken blandas hisnande fakta om det lilla krypet (visste du till exempel att världens största myrbo finns i Hokkaido och täcker ett område stort som fyrahundra fotbollsplaner!) med fängslande, stundom poetiska, stundom lite skrämmande bilder. Boken ger oss glimtar ur myrornas värld varvade med humoristiska inslag i form av dialoger och tankebubblor och här finns nya upptäckter och överraskningar för varje läsning.
I Sanna Sofia Vuoris och Cara Knuutinens Lejon kommer (Förlaget) får vi träffa mjukisdjuret Grävling som är bekant från Grävling borta (Förlaget 2020) av samma duo. Lejon kommer är Grävlings egna berättelse om rädslan att bli bortglömd av sitt barn när ett nytt spännande och livsbejakande mjukislejon gör entré. Berättelsen, temat och bildspråket är traditionella och lätta att känna igen sig i, och om det blir flera böcker om Grävling kan man hoppas på ett lite mera experimentellt grepp.
God morgon rymden (Förlaget och Berghs) är den tredje boken som Linda Bondestam skapat både text och bild till, och den kallas systerbok till hennes första alldeles egna bok, God natt på jorden (Förlaget och Berghs 2018). God morgon rymden är en festlig, vild och lite skruvad berättelse om hur det kan gå till när endabarnet Hjärtesmulan vaknar alldeles för tidigt en vanlig vardagsmorgon. Här krockar Hjärtesmulans gränslösa lek, fascinerande fantasivärldar och otyglade vilja med föräldrarnas djupa ögonpåsar, mjuka myskläder och fläckiga hem. Boken tar oss ut på ett färgsprakande rymdäventyr med utomjordingar som den glamorösa Karin Gagarin eller den glestandade, gulögda Jabbelibabba, kryddat med oneliners som ”I rymden kan ingen höra dig skrika.” Boken innehåller ett utstansat hål och blad i avvikande format som döljer överraskningar eller alternativa tolkningar. Bondestam visar med God morgon rymden att bilderbokens möjligheter är oändliga och hon bemästrar hela spektret. Boken är nominerad till Årets vackraste bok år 2022.
Om ett annat barn med stark vilja handlar Sanna Tahvanainens och Emelie Gårdelers Vilja och valen (Schildts & Söderströms). Vilja (som har vissa likheter med Greta Tunberg) är full av fakta, gåtor och uppfinningsrikedom, men när drömmen om att få se ett livslevande exemplar av den mytomspunna valen verkar grusas, är goda råd dyra. Gårdelers storslagna akvarellillustrationer skapar djup och dramatik till den varma berättelsen som till största delen återges i dialogform. När stormen hotar äventyra Viljas och hennes mosters valsafari blåser det också inne i hotellrummet och när Vilja till sist lyckas locka till sig den magnifika knölvalen är illustrationen så drömlik att vi inte kan vara säkra på om det osannolika verkligen hänt eller om Vilja diktat upp en alldeles egen sjömanshistoria!
Hemligheter och överraskningar
I barnlitteraturen är hemligheter och överraskningar frekventa, och dem hittar man också i flera finlandssvenska bilderböcker från år 2022.
Österbottniska Elin Löf, som tidigare illustrerat två böcker med text av Ellen Strömberg, debuterade år 2022 som barnboksförfattare med Benni och skrivmaskinen (Schildts & Söderströms) som är den första boken hon skapat både text och bild till. Benni, som håller på att lära sig läsa, trivs bäst hemma hos farmor där det finns ett magiskt föremål; en gammal skrivmaskin som varken behöver laddas eller kopplas upp. Den här skrivmaskinen visar sig dessutom vara magisk på riktigt: Bennis farfar som varit död nästan hela Bennis liv använder maskinen för att skriva dagbok där han befinner sig nu. Löfs bildvärld kännetecknas av murriga och dova färger och i farmors hem är inredningen omodern med retrotapeter och tunga bruna möbler. Bilderna är ändå strösslade med element som stjärnor, genomskinliga föremål och skeva perspektiv och Benni är tecknad med overkligt stora ögon i serie- eller mangastil, vilket bär upp berättelsen som annars inte bjuder läsaren på tuggmotstånd.
Också Malin Klingenbergs och Maria Sanns Skelettet (Schildts & Söderströms) har en bruten färgskala som grund, men redan pärmbilden som avbildar den kaninklädde Teo som står öga mot ögat med ett hålögt och grinande skelett avslöjar att det här är en berättelse med element som sticker ut. Skelettet på pärmen är glansigt och lätt upphöjt, och dessutom är det tryckt med fosforescerande färg som får det att lysa i mörkret! I boken, som är nominerad till Årets vackraste böcker år 2022, får vi följa Teo som råkar ut för en olycka på en maskerad och sen ställs inför ett avslöjande som får hans blod att frysa till is; vi går alla omkring med någonting så läskigt som ett skelett inom oss. Boken är ett helgjutet konstverk där barnets perspektiv tas på allvar både i text och bild.
Här är alla andra (Förlaget och Natur & Kultur) är ett samarbete mellan debuterande svenska Mimi Åkesson och Linda Bondestam. Det är en så kallad myllerbok där det vimlar av mänskor, djur och mera obestämda typer på bilderna. Vi får stifta bekantskap med bland annat dem som är på väg, dem som pratar ett annat språk, dem som är skrattiga och dem som längtar till helgen. Bilderna är humoristiska och underhållande, och ger färg till den uppräknande tonen i den sparsmakade texten där utanför- och annorlundaskap lyfts fram genom att vem som hör eller inte hör till gruppen pekas ut. Boken präglas ändå av värme, mångfald och en inbjudan att välja vart man vill höra när och läser man bilderna noga kan man följa en särskild filurs väg genom berättelsen. Här är alla andra är nominerad till Runeberg Junior-priset 2023.
I Maija Hurmes poetiska och finurliga bilderbok Alla mina sista (Schildts & Söderströms) som är nominerad till Årets vackraste bok år 2022 samlas våra sista minnen och upplevelser till något som kan liknas vid ett filosofiskt fotoalbum. Under rubriken ”Första sista” får vi dela lillebrors sista stund som namnlös, under ”Spännande sista” får vi uppleva Knuts sista djupa andetag innan han hoppar från den höga trampolinen i simhallen och i ”Vemodiga sista” får vi se Mummes skatt: det sista brevet från en vän. Bokens bilder är skira och stämningsfulla, ibland tecknade i svart-vitt och ibland målade med lätta pastellfärgade penseldrag på vått papper där färgerna flyter ut och ihop. Läsaren bjuds in till att hitta den sista koppen innan mummes samling är komplett, men också till att fundera på sina egna stora och små, viktiga ögonblick.
Högläsning med övernaturliga inslag
I år har det kommit ut två kapitelböcker som lämpar sig särskilt väl för högläsning och som båda innehåller ett visst mått av vemod och övernaturliga inslag, nämligen Annika Sandelins och Jenny Lucanders När farmor flög (Förlaget) och Sofia Chanfreus och Amanda Chanfreus Giraffens hjärta är ovanligt stort (Schildts & Söderströms). Båda böckerna har illustrationer som levandegör berättelserna, och båda berättelserna är också spännande. Dessutom är de båda nominerade till Runeberg Junior-priset 2023.
Giraffens hjärta är ovanligt stort är ett samarbete mellan systrarna Chanfreu som debuterar som barnboksskapare. Den är en saga, ett mysterium och ett äventyr med realistiska, magiska och en del gammaldagsinslag i fantasieggande miljöer. I berättelsens centrum står nioåriga Vega som aldrig träffat sin mamma och får kryptiska upplysningar om henne av både sin vilsna pappa och sin mera levnadsglada och ytterst uppfinningsrika morfar. De detaljrika, suggestiva teckningarna och den genomtänkta grafiska formen gör boken till ett konstverk för ögat, örat och handen. Boken vann Finlandia Junior 2022.
I centrum för När farmor flög står också en nioåring, nämligen Joel som tvingas bo hos sin råddiga farmor när hans föräldrar åker iväg på affärsresa. Joel, som knappt ens känner sin farmor, förbereder sig på långtråkiga dagar, men till både Joels och farmors överraskning får farmor plötsligt superhjältekrafter och kan både flyga och rädda folk som hamnat snett i livet. Lucanders finstämda, ibland roliga illustrationer får berättelsen att lyfta (!) och uppslaget där vi får se Helsingfors i den blå timmen ur ett fågelperspektiv är en pärla.
Små och stora katastrofer för mellanåldern
För mellanåldern kom det år 2022 ut tre kapitelböcker som alla kretsar kring utmaningar på olika sätt.
I Karin Filéns debutroman Alla mina katastrofer (Förlaget) är året 1986. Sandra ska börja sexan efter sommarlovet och när alla femmor är på besök i sin nya skola råkar Sandra som tagit på sig sina flera nummer för stora Converse ramla pladask mitt framför tre coola äldre tjejer. Katastrofen är ett faktum. Och flera blir det innan sommaren är slut. En större olycka är förstås Tjernobylkatastrofen som inträffade i april samma år, men för Sandra känns det inte så. Alla mina katastrofer är en välskriven, underhållande och varm berättelse med hög igenkänning för alla som gjort bort sig eller oroat sig för det.
Hundra dagar hemma (Förlaget) med text av Matilda Gyllenberg och illustrationer av Maria Sann handlar om Nike som vaknar med ”katastrofkänsla i hela kroppen” (s. 5) första dagen efter jullovet och inte kan gå till skolan. Ingen förstår vad det är som har hänt, inte heller Nike, men för den vuxna läsaren ter det sig som att social ångest, kanske också klimatångest, ligger bakom Nikes skolvägran. Dagarna går, och när ortens simhall brinner ner dras Nike och hennes bästis in i mysteriet och berättelsen får en ny vändning. Berättelsens jagform i kombination med Maria Sanns illustrationer, som ser ut som de var ritade av Nike med svart tuschpenna, ger Nike en röst och en stil som känns trovärdig och angelägen.
Sebastian Nybergs Adjutantens hemlighet (Schildts & Söderströms) är ett äventyr i Vi fem-anda som utspelar sig vid sjön Toisvesi i Virdois. Fyra kusiner (och en hund!) träffas på sin mormors stuga för att njuta av det evighetslånga sommarlovet. På en loppmarknad hittar en av dem ett gammalt skrivhäfte som leder dem rakt in i jakten på en gammal, bortglömd skatt. Snabbt visar det sig ändå att barnen inte är de enda som letar efter skatten och det som verkade vara ett spännande äventyr försätter barnen i skrämmande och farofyllda situationer med risk för katastrof.
Hästar, cyklar och flygmaskiner för ungdomar på väg
På finlandssvenskt håll har det kommit ut tre ungdomsromaner (varav en översatts från finska av Mattias Huss) som alla kretsar kring olika sätt att ta sig fram på. Wilma Möllers Kaamos. En andra chans (Schildts & Söderströms) handlar om hästar, i Ellen Strömbergs Vi ska ju bara cykla förbi (Schildts & Söderströms) spelar cyklandet en viss roll för huvudpersonen Manda och hennes bästis Malin och i Siiri Enorantas framtidsberättelse Stormsommar (Förlaget) har ämnet indigo möjliggjort helt nya sätt att ta sig fram på.
Kaamos. En andra chans är Wilma Möllers andra hästbok och att stallet med sina hierarkier, konkurrenser och vänskaper är en miljö som Möller känner utan och innan står klart. Här får vi stifta bekantskap med Alexis Evans, Lexi, som återvänt till Finland efter en allvarlig ridolycka under sin tid som tävlingsryttare i England. Lexi är fast besluten att aldrig sätta sig på hästryggen igen – tills hon möter den bångstyriga, kolsvarta valacken Kaamos. Möllers bok innehåller typiska ingredienser för hästboken: rivalitet, hemligheter, misskötta hästar, ekonomiska bekymmer och tragiska olyckor, men lyckas ändå fängsla sin läsare. Det är en välskriven och spännande historia, och det är berörande att läsa om hur Lexi och Kaamos hittar tröst hos och helar varandras trasiga förflutna.
Ellen Strömbergs Vi ska ju bara cykla förbi, som vann Augustpriset 2022 och nominerades till Finlandia Junior 2022, är en roman om identitetssökande och -skapande, växtvärk, systerskap, längtan, hångel och ångest. Boken utspelar sig i småstadsmiljö och tristessen som Manda och Malin känner medan de cyklar runt och väntar på att livet ska börja är påtaglig. Boken är ömsom sorglig, ömsom sjukt rolig och den sprakar av ordkonst, berättarglädje, trovärdig dialog och har ett flyt som gör den omöjlig att lägga ifrån sig.
Andrew i Siiri Enorantas Stormsommar ska få tillbringa sommaren hos rikemansbarnet Josh Roy på herrgården Summersutton i en obestämbar framtid där folk tar sig fram i flygande farkoster och klyftorna mellan fattiga och rika bara verkar ha ökat. Josh är, förutom föremålet för Andrews förälskelse, ledare för gänget Sotvingarna som Andrew precis lyckats bli medlem i – trots ett uppdrag som verkade stört omöjligt. Orsaken till att Andrew ska få uppleva det som han hoppas ska bli en drömsommar är desto mörkare: Joshs syster Penelope har blivit vittne till ett mord och Andrews pappa som är psykolog har kallats in för att hjälpa henne. Men under ytan lurar faror, hemligheter och svek, och vem som befunnit sig var och av vilka orsaker nystas sakta upp. Stormsommar är en spännande, suggestiv, välskriven och väl översatt roman som för tankarna både till Donna Tartts Den hemliga historien och E. Lockharts Vi var lögnare och man kan bara hoppas att det i framtiden ska översättas flera ungdomsromaner från finskan.
Text: Sara Nordlund-Laurent