Till läsaren 3/2024
Hur har den samiska barn- och ungdomslitteraturen utvecklats genom åren? Vilka ämnen behandlas i texterna? Vilken betydelse har den samiska litteraturen för de unga läsarna? Eller hur kan man väcka ett minoritetsspråk till nytt liv med hjälp av litteratur? Till dessa frågor och många andra får vi svar på i detta nummer av Virikkeitä.
Samiska är inte ett språk, utan det talas flera olika samiska språk i Finland, Sverige, Norge och Ryssland. I Finland talas nord-, enare- och koltsamiska av vilka nordsamiska är den största språkgruppen. De samiska språken är en viktig och levande del av det finländska språkliga landskapet, men att säkerställa vitaliteten hos dessa tusentals år gamla europeiska ursprungsspråk kräver kontinuerlig språkrevitalisering. Därför bekantar vi oss i detta nummer även med karelska språket och dess revitaliseringsinsatser.
I sin artikel om den samiska barn- och ungdomslitteraturens historia leder professor emeritus Vuokko Hirvonen läsaren från den samiska identitetens sargade rötter till både det moderna livers svåra teman och till fantasy litteraturen som förnyar kulturen. Vi bekantar oss med ny samisk litteratur genom Karoliina Harvalas recension av Saia Stuengs bok Hamburgerprinseassa. Recensionen publiceras i tidningen på både finska och nordsamiska. Karoliina Harvala och Tiina Mäntylä informerar om Finlands samiska specialbibliotek som betjänar hela Finland. Päivi Ranta berättar kort om Helsingfors stadsbiblioteks samiska samling.
I tidningen synliggörs olika perspektiv på hur man kan revitalisera språk. Koltsamiska Helmi Ljetoff, som är ungdomsrådets medlem i Sametinget, för fram i intervjun en ung läsares åsikter om språkets betydelse och läsupplevelser. Fabrizio Brecciaroli från föreningen för det enaresamiska språket beskriver däremot en aktiv publikationsverksamhet och språkrevitalisering.
Milla Tynnyrinen breddar bilden ur det karelska språkets perspektiv med hjälp av intressanta materialtips. Läsaren får även pröva på sina läskunskaper i det karelska språket! För att ett språk skall vara livskraftigt behövs både språkanvändarna och naturliga situationer där man kan använda sig av språket. Till slut får vi inspiration till nya bokprojekt genom att ta del av Anna Anisimovas inspirerande erfarenheter av att leda ryskspråkiga läsecirklar.
Artiklarna erbjuder även många lästips och detta nummer visar att litteraturen är mångsidig, i ständig utveckling och full av upplevelser.
Givande lässtunder,
Minna Saarela
Översättning: Mikaela Wickström